19 april
För ett år sedan låg Victor och jag sjuka i covid 19. Då kunde vi aldrig ha anat att nu, ett år senare, så härjar sjukdomen fortfarande.
Jag hade Edith i magen och var ungefär halvvägs igenom graviditeten och på torsdag blir hon 8 månader. När vi låg sjuka så var jag helt övertygad om att när det var dags för henne att titta ut så skulle allt vara som vanligt igen. Herregud så fel man kan ha.
Att föda barn 2020 blev ju speciellt. Det var inte något vi kunde anat den där decembermorgonen 2019 som vi fick veta att vi väntade Edith ♥️
Lyckligtvis så hann Victor att vara med på ett (av totalt fem) ultraljud och han var med under förlossningen. Men däremot så hoppade vi ju helt över BB-vistelsen, där Victor var bannlyst, och det var minst sagt speciellt att kliva innanför dörren här hemma med en 8 timmar gammal bebis.
Nog om det!
Idag har Victor jobbat. Resten av familjen har haft kompisar här! Frank har haft Anton, Edith har haft Astrid och jag Mia!
Som vanligt har Mia tagit fina kort på våra skatter ♥️ så roligt att dom har roligt ihop ( både våra söner och döttrar!)
Grabbarna grus och deras gemensamma intresse: monster trucks!
♥️ Bryllingkram!
Här fångade Mia en nöjd liten Edith!
Som har sovit i sitt rum inatt och sovit som en prinsessa ( men sånt får man inte tala högt om för det får man äta upp senare!)
Nu ska jag krypa ner i sängen med en härlig begynnande migrän. Det är det värsta som finns när man somnar med huvudvärk och vet att man troligtvis kommer att vakna med den också.. så kan det va!
Ensam på 210 cm
Klockan är 21.30 och vanligtvis så sover jag sen länge! Men idag var det lite svårt att somna. Victor jobbar och jag ligger och väntar på att sängen ska invaderas. Av små fötter, lite större fötter, en blond kalufs och mörkhårig virvelvind. Den ena blir inburen, den andra knallar själv. Det dom har gemensamt är att dom vill ligga nära! ♥️
Det är konstigt, när dom ligger här så funderar man på hur i hela friden man ska kunna somna? Och när dom inte ligger här så funderar jag på..Hur i hela friden jag ska kunna somna??
Det här är lite som med Clint när han var valp. Man sliter hårt för att dom ska sova i egna sängar och när pappan jobbar en natt så...ja 🤷🏼♀️.
Fem rejäla vurpor har hon gjort här hemma idag. Jag överväger innehjälm! Hon klättrar på allt!
Men hon är smart! EFTERSOM hon klättrar på allt så får hon ju hänga mer på armen, vilket enligt Edith är bästa platsen!
Här är lillsorken hemifrån mamma i söndags när han och påhla sitter i grabbhörnan och läser och äter godis!
Frank "läser" mammas Viveka Steen och känner sig nog stor! Väldigt stor! ♥️
Nehe, om man ska försöka somna innan småfötterna kommer då!
Hej mitt vinterland!
11 april! Vad hände?
Inte okej!
Den här helgen går inte till historien som den roligaste. Victor har jobbat fredag- och söndagdygn så jag och barnen har försökt att överleva utan honom. Frank fick lyxen att sova hos mormor i fredags. Skönt gör honom för Edith har haft några riktigt dåliga dagar med mycket gnäll, lite sömn osv.. Det är många vändor fram och tillbaka om den lilla fröken tål mjölkprotein eller inte men det lutar tyvärr mot att hon inte gör det.
Men här hon glad lilla fröken! Hon har två lägen, antingen mår hon inte bra och då är det mesta skit, i övrigt är hon vår lilla solstråle!
Som ska klättra på allt! Hon är inte ens åtta månader och hon kryper, klättrar och ställer sig upp.
Frank försökte aldrig ställa sig upp i spjälsängen, han fick därför ha den tills han var 3 år. Jag bävar för att madame Johansson knappt kan ha den till 1 årsdagen.
Krasslig men fredagsfin ♥️
Nu ska jag släcka (med andra ord dra för mörkläggningsgardinerna eftersom det fortfarande är ljust ute 🙈 ) för känner jag mina barn rätt så ska vi snart gå upp igen!
I lördags gick jag och Edith upp 03.10. Jag gjorde klart för henne att "det här gör vi aldrig om" men jag är osäker på om budskapet gick fram. Det är tur att dom är snälla! 😍 😴
Godnatt!
Lugnet efter stormen
Sådär, då är födelsedagar och påsk avklarat. Vi har lite firande kvar dock då vi har fått sprida ut det med lite mindre kalas för Frank.
Det här är hans andra födelsedag som vi har fått Covid-anpassa. Vi får verkligen hoppas att hans 6-årsdag kan få firas under lite mer normala former!
Igår var Franks farmor, farfar och faster med familj här och firade. I första hand firade vi givetvis Frank men vi firade även påsk och även Victor och jag blev firade. Det som kan firas ska firas! 🍾🥳
Det blev påskbord, presenter, äggjakt och tårta!
Jag har gjort en liten tradition i att göra Franks födelsedagstårta (Eller tårtor!) och i år var inget undantag. I år blev det dock bara en. Resterande av kalas får hålla tillgodo med lite mindre bakelser tror jag. Det blir ju så mycket tårta över!!
Men här är i alla fall årets tårta:
Godispinatatårta!
Frank har varit med och hjälp till i år! Han har varit med och gjort samt valt färg på bottnarna.
Hans syster var också med på ett hörn. Om hon hjälpte till eller inte låter jag vara osagt.. 🤦🏼♀️
Mina små kockar! Edith har fått ärva Clints förkläde och kockmössa. Clint var aldrig riktigt förtjust i den där mössan.. konstigt nog 🤔.
Det bjöds även på kakmonster
På tal om monster så frågade jag Frank om han ville att vi skulle göra några placeringskort. "Ja, dom ska se ut som monster!" blev svaret..
Så Victor och jag satt i lördagskväll och knåpade ihop lite monster. Vad gör man inte för sina älskade ungar?
Den nyblivna 5-åringen!!
Victor och jag fick fina blommor och presentkort på Bauhaus som ska användas här framöver 👏.
Idag har vi inte gjort så många knop. Imorgon jobbar Victor igen efter att ha varit ledig hela påsken! 😯
Avslutar med ett kort på mina två påskungar!
♥️♥️♥️
Prinsen fem år!
Det är lite svårt för mig att förstå, att min älskade lille pallevante idag fyller 5 år. Fem. En hel hand. Efter sommaren börjar han sista året på förskolan.
Victor och jag pratade om ikväll att han verkligen är i en mellanperiod just nu. Ena stunden är så stor och självständig och i nästa liten och kryper upp i knät ♥️. Han är rolig, smart och omtänksam. Han är fin! Han är bäst! Han är vår ♥️
Det här har vi ju firat idag såklart och jag tror att 5-åringen var väldigt nöjd när han somnade. Även om kalaset blev i liten skala. Men mer om det imorgon för nu går mina ögon i kors.
