Söndagen är äntligen här
Mamma och Påhl är hundvakt åt oss idag och hon skickade den här bilden förut med texten "han sover ju bara!". Dom är vana vid Jack, deras basset terrier, som jagar och är hur livlig som helst :)Clints ben är mycket bättre idag och det känns jätteskönt, eventuellt kanske vi tar en sväng till veterinären imorgon bara för att kolla att allt verkligen är ok.
Min lugna mysiga guldklimp
Farfars 80-års party var lika livligt som vanligt( och jag är faktiskt inte ironisk nu). Ca 80-90 gäster tror jag att det var och jag höll mig i köket i diskbaljan större delen av kvällen. Det är jobbigt att vara supersocial med massa människor som man inte känner, men som givetvis vet vem du är, när man redan har varit supersocial i åtta timmar på jobbet. Var hemma vid halv nio och vid nio började en bra film som Victor och jag skulle se. Vid kvart över nio sov Fia (och Clint) som en stock! Kul familj du har Virre! ;)
Snart är jobbhelgen över och det känns faktiskt riktigt skönt för den har varit en tung och tråkig. Nu längtar jag tills imorgon när jag äntligen får pussa på brandmannen igen!
God natt!